Skrivet


Om att komma ihåg

Du vet då när vi båda når våra drömmar - kom ihåg mig då.

Du vet då när vi har blivit svikna igen och är ensamma - kom ihåg mig då.

Du vet då om många många år när vi har egna liv, egna familjer - kom ihåg mig då. 

Du vet då när vi är alldeles för gamla för att komma ihåg - kom ihåg mig då. 





Skrivet


1. 
En dunk vin, två plastglas, du, jag och natten. Kanske en filt att sitta på eller en hand att hålla i.

2.
Jag har verkligen försökt glömma det här men jag måste ha en förklaring. Du mindfuckar mig. På det dåliga sättet.

3.
- Sorry
- Det är lugnt
- Vad är lugnt?
- Vad du än säger sorry för 





Skrivet

 
Jag har skrivit i hela mitt liv, så länge jag kan minnas typ. Skrivit kort och långt, om allting. Jag har skrivit på bussen, i skolan, på flyget men kanske mest av allt när jag egentligen borde ha sovit för länge sen. Och jag tänkte att 2018 skulle bli året då jag delar med mig av mina texter, gamla som nya. Kanske också mest som ett sätt att spara dom någonstans så att jag själv kan läsa dom om tio år. Så därför börjar jag här och nu: 

Jag minns dig... (part 1)

Minns sommarnätter där. Minns dig. Minns kvällarna på klippan. Minns solnedgångarna därifrån. Minns dig. Minns sommarregnet där. Minns hur det luktade av sommarregnet. Minns dig. 

 

...men du kommer inte ihåg mig. (part 2)

Kommer du ihåg hur jag såg ut den kvällen? Kommer du ihåg hur kallt vattnet var? Kommer du ihåg mig? Kommer du ihåg hur lycklig jag var då? Kommer du ihåg den där stjärnklara natten? Kommer du ihåg mig?